Per Aarsleff A/S (PAA) arbetar på uppdrag av Varbergs Kommun i samarbete med Hallands hamnar, med att bygga en ny hamndel i Varberg, även känd som Farehamnen.

Varberg växer och staden expanderar ut mot havet där den nuvarande verksamheten Hallands hamnar, har sin verksamhet, detta område skall flyttas till den nya hamndelen som PAA håller på att bygga.

Området är 9 hektar där bland annat följande arbeten kommer att utföras, KC-stabilisering 517 000 meter, muddring 500 000 m3, nytt järnvägsspår 600 meter, installation av 14 000 meter RD-pålar 610 mm, kaj och pir på 15 000 m2.

Utmanande markförhållanden
De geotekniska förhållandena i Farehamnen är utmanande och området har en 30–40 meter tjock lera. Undergrunden klassificeras som siltig lera med låg skjuvhållfasthet.

Muddring
Muddring skall utföras till – 11 meter ramfritt djup. Den befintliga har ett djup på 1-3 meter. Leran kommer ha otillräcklig stabilitet efter att muddringen, därför måste marken stabiliseras.

Markstabilisering med KC-pelare

KC-pelare består traditionellt av en kalkblandning, men det finns ett alternativ som kallas multicementpelare (MC). MC är en restprodukt från cementindustrin som kan återanvändas för att utföra markstabilisering.

Innan arbetena med markstabilisering påbörjas, testas olika pelare med olika mängder cement i pelarna, olika stigningstakt, olika rotationshastigheter och längder för att testa pelarnas kvalitet. Både KC-pelare och MC-pelare testades. Sedan valde man att utföra två olika tester på pelarna: FKPS och FOPS.

Med FKPS-metoden delas pelarna uppifrån och ner och motståndet mäts, vilket sedan avgör pelarnas styrka. Den rosa linjen nedan mäter motståndet vid förborrningen av pelaren och den blå linjen mäter motståndet när pelaren delas. Den högra tabellen visar vinkelförändringen i testet och man kan se att FKPS gled ut ur pelaren på cirka 16 meters djup. Vanligtvis beror detta på god hållfasthet i pelarna vilket gör testmetoden svår att utföra. Tabellen till vänster visar en skjuvhållfasthet nära 600 kPa, vilket var orsaken till att FKPS gled ut i det här fallet.

Med FOPS monterar man en vajer från botten av pelaren och efter två dagar drar man upp den och mäter motståndet, precis som med FKPS men i omvänd ordning. Fördelen med FOPS är att man får värdena hela vägen genom pelaren, utan risk för att de glider ut ur pelaren.

Efter att ha analyserat testpelarna i flera olika steg och med 3 olika tidsintervall för att mäta hållfastheten, kom man fram till 2 olika blandningar.

Vi valde MC-pelare i projektet med 23 kg/m pelare eller 26 kg/m med samma stigningstakt på 30 mm/sekund och borrmaskinens hastighet på 175 varv per minut. Alla pelare har en diameter på 600 mm

Bilden ovan visar KC-sektionen från sidan där man ser lameller till höger i olika nivåer samt singel pelarna till vänster som skall trappas av och möta överlasten.

Anslutningen till vatten finns längs nedre delen av bilden, här utförs dubbla och tredubbla lameller där pelarna går in i varandra för att binda leran med pelarna och öka släntstabiliteten. De enkla pelarna ovanför lamellerna är till för sättningarna mellan KC-stabiliserad lera till överbelastad lera.

Tabellen ovan visar ett montage av en 26 kg/m pelare där man till vänster kan se kvaliteten för att hålla 26 kg/m +- ca 2 kg/m, borrhastigheten och delningen till höger.

På bilden nedan visas hur pelarna installeras, masten är 29 meter hög och de kan installera pelare som är upp till 25 meter djupa. Skytteln bakom KC-maskinen skapar ett tryck på upp till 9 bar för att trycka in cementen i leran.

Vi installerar med en maskin mellan 1800 och 2400 meter per skift och det ger en cementproduktion på cirka 52 ton per dag och maskin. Det finns fyra maskiner som arbetar i området, så logistiken bakom allt arbete är lika viktig som installationen av pelarna. Den totala cementinsatsen förväntas bli cirka 13 000 ton i projektet.

VILL DU VETA MER?

Kontakta oss, grundlaggning@aarsleff.com, +46 31-330 32 30